flopp

Damn, vad kass jag är på bowling! Finns det inga gränser på hur dålig man FÅR vara?
Det var kul iaf. Och tack vare Linn så hamnade alla på platå. Det var en riktigt trevlig kväll, som slutade med att jag försökte låsa bilen med min Ipod. Haha =) Ja det var skoj, ja skratta hela vägen hem. (skrattar nog lite fortfarande med om ja ska va ärlig)

Idag, när jag slog upp ögonen så kände jag det verkligen, att av alla beslut jag fattat i mitt liv så va nog just det där det bästa. Annars hade jag kännt mig som en halv människa. Det är så rätt, jag vet det bara. Nej, det är inte här livet tar slut, det är här livet börjar!

Hur kan det bara slå om från sommar till höst på typ en dag? Jag frös om fingrarna igår. Och det känns i luften, den lixom kryper in under skinnet nu. Åh, dumma!

Jag visste det innan det blev sommar, att det kunde bli en flopp. Jag hade fel, en sommar kan inte bli en flopp om det aldrig ens blir sommar. För jag räknar inte den här sommaren, den har bara varit som en enda lång transportsträcka fram till (det här?). Kul väntan på ingenting. Jag laddar inför nästa ist. Svensk sommar när den är som bäst, för det är vi värda.

Måste leta fram halsduk o mössa fan... Åh.. Jobbigt med vinter.
Jag har en bild i huvet som visar exakt hur jag vill att min vinterjacka ska se ut, likaså skorna, väskan, mössan och halsduken. Men det kan bli svårt att förverkliga. Men jag tror inte jag blir lycklig annars.. Bäst att göra sitt bästa.

Efter mycke om och men så har jag nu köpt den svarta skinnjackan från jobbet. Mycke nöjd med mitt beslut ändå. (hur kan man vara annat efter timmar av ångest och vel?) Har ju alltid min underbara bruna kvar!

hej hej, hemskt mycke hej.

time out

Slog upp ögonen 08.10, prick. Kände någonstans i magen att det här kunde bli en bra dag. Jag var pepp som fan. På med jobb-Sara och iväg till jobbet. Där var det dött. Inte en kotte. (visst, en och annan, men inte alls som jag peppat mig för). Vart misspepp då såklart. Men det kom tillbaka lite när jag märkte att "det" funkar.

Kom hem fem i fem. oxå prick. Så skönt att bara lägga sig på sängen och ta några djupa andetag.

Varför, varför i hela fridens namn ska jag envisas med att lyssna på den låten? Den gör ju så ont. Den lixom river i mitt hjärta. Och allt spelas upp för mitt inre, om och om igen. Precis som det var.

För någon dag sen, jag kom ihåg hur det var bara dagarna efter. Hur jag gick omkring i någon slags dimma. Tiden gick ju som vanligt, men i mig stod allt still. Och nu är det snart höst. (den har redan börjat, det kändes i morse). Kuslig känsla, men ändå kanske bra. Bra att se att tiden går på som vanligt, som alltid, som ingenting hänt. När ja kom på det, jag blev så arg. Besviken på hela världen, universum, solen, ja hela solsystemet. Hur kan det bara fortsätta som vanligt när det i mig bara står stilla?!

Stopp, snälla stanna och släpp av mig en stund. Jag måste ställa mig vid sidan av och få komma ifatt. Jag säger till när ni kan stanna och släppa på mig igen.

Jag hade roligt i tordags. Så roligt att jag inte ens tänkte på att rödvin inte går bort. Men det har jag fått tänka på desto mer idag. Dom ser ut exakt som innan ja la in dom i tvättmaskinen. Så dumt.. Vad gör man nu då?

Hur kan hon orka tjata om det? =/ Men jag tror jag förklarade en gång för alla, jag var allvarlig, jag kände mig allvarlig iaf. haha.

Before you abuse, criticize and accuse,

- Walk a mile in my shoes.

välkommen vardag

Tillbaka till vardagen idag. Första dagen på det vanliga livet.

Känns såå skönt. Och det känne inte alls jobbigt att gå tillbaka till jobbet. Bara roligt =) Jag har saknat det gamla!

Och jag gråter inte, fast solen har bestämt sig för att skina just idag. För jag fick okej med sol förra veckan. Och det kan jag leva på länge. Plus att jag kollat in i framtiden och jag har en känsla av att det kan bli sol imorn me, och då är jag ledig!

Det enda som kunde vara bättre nu är om min mobil skulle börja bete sig som vanligt igen. Blir nog svårt. Vi ska lämna in den. Igår kväll rkade jag inte mer, så ja bytte till min gamla.

Vilka minnen, flashbacks. Och en massa gamla kort. haha =)

Kompis är frisk nu i alla fall. Jag sa ju han skulle klara det.

Nu ska ja plocka fram jobb-Sara. Åh, det känns som det var 100 år sen.

Vi har säkert fått in jättemycke nytt och fint, och hoppas fucking rean är mindre. (vågar inte hoppas på borta)

kompis

Sitter hemma på Solberga och väntar på tvätten.
Den här dagen blev inte alls som jag tänkt mig. För det första skulle det ju bli sol, men nej.
Varför blir jag förvånad?
Istället skulle det bli en dag här på Solberga med tvättmaskinen.
Inte det heller blev det.


Det som hände istället var inget kul. Jag är ledsen och orolig.
För det är ju faktiskt min kompis. Men han mådde inte bra, det märkte jag direkt när jag kom.
Sliten tänkte jag, kan hända alla. Men när hans ben bara vek sig och inte ens en liten gnista av hans härliga jag syndes blev jag så rädd. Jag ville bara gråta.
Jag är så glad att vi ringde. Det var jobbigt att säga hejdå, och lämna honom där med alla främlingar. Han såg så ledsen ut. Men som mamma sa i bilen, nu är han iaf i rätt händer.
Och han var så duktig. När hon stack honom i hans lilla ben, när dom röntgade magen.
Allt, det är okej att gnälla, men det skär mit hjärta då.
Han är stark, jag vet det!
Om en timme e vi påväg till öland. Tittade på vädret nyss. Det ser lovande ut. Hoppas man kan få ialla fall en dag på stranden..

Över

Nu är det klart. Nu är det över. Aldrig har fem veckor gått så fort. Skumt, för här sitter jag och är överlycklig över att jag nu är ledig i en vecka. Hmm.. Men ryktet säger ju att det kan bli lite sol =) Så man ska väll inte klaga.

Det känns lite blandat allt det här. Skönt som sagt, att det är över, och att butiken står kvar. Men jobbigt med, för jag ville ju att det skulle gå så bra, nästan perfekt. Men det går ju inte. Jag kan i alla fall lugnt och ärligt säga att jag verkligen har gjort mitt bästa. Jag har ju inte ens kunnat sova. Linn alltså, hur hade det gått utan Linn? hua.. vill inte ens tänka på det.

Men shit, jag har verkligen lärt mig så sjukt mycke. Visste inte att man kunde lära sig så mycket på så liten tid. Nästan så att jag känner mig 5 år äldre (nästan).

Jag var kvar till 21 igår. Bara för att fixa inne på lagret. Jag trodde jag skulle dö ett tag, så varmt, ingen luft. Men jag var envis, och när jag var klar kunde man nästan ha ett litet dansgolv där. Och DET är mäktigt.

Skulle egentligen vart ledig idag, men snäll som jag är så hoppade jagin ist för Lotta uppe hos Vickan. Det var kul med miljöombyte. Skönt att kunna andas. Men jag ångrade mig lite när jag vaknade och såg himlen. Klarblå himmel utan ett enda moln. Höll på o trilla baklänges.

Men jag tänkte inte bli besviken en gång till, två timmar senare kan det ju faktiskt spöregna. Det har vi ju sett. Så jag tog med mig skinnjackan. Ha,, så den har jag fått bära runt på hela dagen. Där fick jag. Men jag tar det, allt för lite sol.

Och i torsdags var jag hos Inkan i Skänninge. Det var riktigt lyckat och jag trivdes som fisken.
Nu är det dusch och locktång som gäller. Ska iväg på bröllopstjosan ikväll. Trevligt trevligt.
Oh, imorn ska ja o Dani till Öland. Härligt! Idag, på pricken idag är det två år sen vi åkte. Det roligaste jag gjort. Minnen för livet.