Men blä.

Idag var meningen att ja skulle storstäda. Städa med stort S. Det har inte gått så bra. Jag sov på soffan mellan 12 och 15. Sen gick ja ner på stan o köpte blommor.

Nu måste jag göra det. Nu kan ja inte skjuta upp det längre. Men jag ska va ärlig, jag gillar inte att städa. Det är nog det tråkigaste som finns.

Längtar efter sommaren. Nu orkar jag inte mer.

Jag orkar inte med den där bleka trötta tjejen som stirrar tillbaka på mig i spegeln.

Fy fan vad trött ja är på henne.

Ta vara på livet, älska så mycket och så många du kan.

Imorn kan det va försent.

Fredag.

Jag har fredag idag. Härligt.

Det ska firas.

Julen.

Nu kan man väll ändå säga att julen är slut? Vad fort det gick. Som vanligt.
Men jag är nöjd. Det har vart bra. Tyvärr är jag inte frisk än.

Så... Var ska vi nu börja?
Vi börjar där det gick åt skogen. I skogen. (ha ha)
Som sagt, -16 grader men skam den som ger sig. Jag har aldrig frusit så mycket om mina tår, så redan efter ca 10min tog vi bara första bästa. Lite för att få komma därifrån. Morfar hjälpte till att såga o fixa. Sen tog Dani ett stadigt grepp där fram o ja där bak. Så luffsade vi iväg i snön. Just då va de bara Piff o Puff som saknades. Sen gick jag nog inte mer än en meter från elden o glöggen. Men det är mysigt i skogen, man borde vara där lite oftare.

På julaftonsmorgonen vaknade ja pigg och utvilad redan kockan nio. Jag gick upp o åt en köttbullemacka, lyssnade på julmusik och slog in mina sista julklappar.

Jag vet inte om ja berättat om vårat lilla "spel" vi kör, jag, Elin o Anna. Vi har iaf insett att vi alla redan har allt o att det bara blir jobbigt att både komma på vad man ska önska sig o sen att springa o leta efter det. Så vi har nu ett par år satt oss ner nåra veckor innan o skrivit en massa lappar med adjektiv på. Sen får man dra tre lappar per klapp. Lapparna beskriver det man ska köpa.

Så i år skulle ja köpa något tungt, blommigt och kaxigt till Anna. Elin skulle få något turkost, långt och ihåligt.

Omöjligt trodde jag igen, det tror ja alltid. Fast det gick jättebra, med lite fantasi kommer man långt. Det blev en kaktus i en blommig tung vas, och ett turkost bananfodral. Sådär ja.

Bästa julklappen jag fick var självklart min Nikon D5000. Vi kommer bli goda vänner. Mycket goda vänner.

Julafton firades som vanligt först hos mormor och morfar, sen hos farfar. Sen mormor o morfar på juldagen igen.
Två ord kan ju beskriva hela julen egentligen. ÄTA MAT.

mot ljusare tider.

Och hallå,
Nu har det vänt. Nu blir det inte mörkare längre.
Och snart är vi på rätt sida av året igen.

news.

Har legat utslagen i feber o halsont i två dar nu. Himla kul, Jag klättrar på väggarna här hemma. Så imorn är det jag som biter ihop o går till jobbet. 10-20:30 ska man väll klara, julafton på torsdag ju, ja får leva på hoppet. I lördags trotsade vi iaf kylan o spenderade ca 2 timmar i skogen. Det Var kallt kan ja lova. -16 fõr att vara exakt. Kan va därför ja blev sjuk kanske.. men men, ja fick mej en gran iaf. Madde va här i söndags o hjälpte till att klä den. Otroligt fin! Gudars vad trött ja är. Gonatt o god Jul!

Tack.

Får ju inte glömma bort o säga tack! Verkligen. Tack!

Snö.

Det är snö och pisskallt.
Och jag tror jag har glömt bort hur man gör.
Men vad gör det?

Ledig helg. Så idag är det verkligen fredag.
Imorn ska vi till skogen och dricka glögg och hugga julgran.

Ni får ursäkta mig, men jag måste sova.

091218

dödstrött med dödsångest.

Jag är så trött.
Sitter i köket o väntar på riset som kokar. Jag är så himla trött.
Jag kommer somna så fort ja fått mat i magen.

Idag fick jag en tankeställare.
En äldre dam kom in till jobbet o ville ha hjälp me en jacka.
Det fixar jag! Men guuud vad hon pratade.
Hon va två år från 90. Hon sa att hon kom från doktorn o att hon inte hade mycket tid kvar att leva. Hon var så lessen. Hon till o me grät.
"Ta vara på livet, för det går så fort min vän, men jag har haft kul, det ska du veta. Och inte många vänner har jag kvar här. Min lunga är så svag, men ja ska promenera ändå"

Ja, hur och vad säger man till nån som ska dö snart? Lätt att hon skulle unna sig en snygg jacka iaf. Men hon sa att hon inte skulle samla på sig mer skit, att hon slängde massor varje dag. Som för att städa undan efter sig. Städa undan efter sitt liv?

Nej, det var rätt jobbigt. Nån stans i mig hade ja lixom fått för mig att när man blev gammal/äldre så skulle man på nåt sätt acceptera att man ska dö, att man skulle ta det ganska fint. Hon var så himla lessen. Verkligen.

Jag hittade en jacka till henne, men ja fick hjälpa henne med dragkedjan. Hon kunde inte själv. Ärmarna var lite långa, vi vek upp dom.

När blir man äldre än dom gamla? Hon log och sa att hon gifte sig och fick sitt första barn när hon var i min ålder. Och här står jag och knäpper hennes jacka?

Nej fan va jobbigt. Hon fick mig verkligen att tänka efter.
Jag älskar livet, jag vill inte dö.

Alla gamla är inte bara gamla, dom har oxå varit unga en gång. Som vi är nu. Undrar hur det känns? Att inte kunna knäppa sin egen jacka?!